När jag bestämde mig för att nu får det vara nog, nu ska jag gå ner i vikt, gick jag igenom ett antal steg.

Det första jag gjorde var att fundera på varför det inte fungerat tidigare, för denna gång ville jag göra allting tvärtom! Förut hade jag skämts över att jag skulle banta, nu ska jag göra det helt öppet. Förut ville jag absolut inte prata om min vikt, nu är jag helt öppen även med den. Förut började jag alltid träna stenhårt, nu fokuserade jag på kosten först för att få bukt med min hetsätning. Därefter, efter ca 2 månader, la jag in hårdare träning. Detta gjorde att jag fick ett helt annat stöd från min omgivning samt att jag redan hade kosten under kontroll innan jag började med löpning. Viktiga punkter eftersom att hård träning triggar hunger vilket gör att jag börjar hetsäta okontrollerat och går upp i vikt.

Därefter funderade jag på vad jag ville uppnå. Ett tydligt mål. 50 kg innan 2018 och en riktigt snygg och slimmad kropp! Mer om målet i ett inlägg senare idag. Men ha ha en tydlig målbild har varit väldigt viktigt för min motivation!

Efter det så dokumenterade jag mitt utgångsläge, vilket var bland det jobbigaste jag gjort. Jag vägde mig, och fick ångestattack och bara grät när jag insåg att mitt BMI låg på fetma grad 1 (82,5 kg till 157 cm). Jag tog före-bilder framifrån och från sidan, bilder jag knappt orkade titta på men uppskattar att ha idag. Jag mätte även kroppen runt överarm, bröst, under brösten, midja, mage och lår. Jag tucker dock att det är svårt att mäta exakt likadant varje gång så jag följer inte upp måtten så flitigt…

Jag började väga mig varje dag, vilket jag fick (och får) otroligt mycket kritik för! Men för mig fungerade det bra. Att ha koll på vikten motiverar mig. Pga min hetsätning kan jag även gå upp flera kg på endast en vecka, daglig vägning ger mig kontroll. Det hjälper mig även att lära känna min kropp och hur den reagerar på en viss kost, träning, ägglossning till exempel.

Det första jag gjorde rent konkret var att börja räkna kalorier och utesluta allt onödigt från kosten såsom socker, godis, bakverk, glass, bröd, pasta, potatis, skräpmat och så vidare. Första två månaderna åt hag knappt sådant alls. Nu äter jag mycket friare, men har återgått till kaloriräkning för att få mer kontroll över takten på min viktminskning. Träningsmässigt så gick jag endast powerwalks. Men jag går så snabbt jag kan och oftast 5-9 km. Det är mycket bättre för både konditionen och förbränningen än man kan tro. När jag sedan började springa, efter ca 2 månader, hade jag redan börjat bygga upp konditionen och det kändes helt ok att springa några km!

Efter dessa steg var det bara att vara fokuserad, prioritera och välja rätt. Då kommer vikten att minska och med resultat så kommer motivationen!

Många viktiga val ligger bakom denna förändring! Särskild i början när inget går på rutin och hjärnan skriker dagligen att den vill ligga på soffan och käka chips…